Besökte i fredags ett Longhornseminarium, intressant. Sprider här lite tankar om vad jag såg.

Som alla vet är Longhorn kodnamnet på nästa generation Windows som släpps 2005, förlåt 2007. Kanske Windows 2007 som släpps 2008 ;-)

Konscepten Avalon, WinFS och Indigo intresserade mest.

WinFS

WinFS är (kanske blir) ett lager ovanpå NTFS vars uppgift är att indexera (SQL-Server) metainformation om filer i filsystemet samt erbjuda avancerad synkning med andra datakällkor. Konceptet är att låta kontakter, kalender och andra godtyckliga dataobjekt ingå i filsystemet och upphöja dem till systementiteter som alla applikationer skall prenumerera på. Dvs kontakter (vcard?) finns bara på ett ställe i systemet; affärssystemet, mailsystemet, officepaketet, pim-funktionerna delar samma kontakter etc. No more kundregister med andra ord.

Metainformationen definieras av dynamiska scheman, ett schema per entitet. Förutom information så kan ett schema även definiera ett workflow, triggers och notifikationer (snyggt!). Filerna/objektens plats i filsystemet är också dynamiskt och kan dels struktureras permanent och dels ad hoc. Påminner om Evolutions virtuella mappar, fast faktiskt snyggare. Katalogmetaforen finns kvar, men i formen av exempelvis: Mapp med all popmusik, mapp med all musik vars upphovsman börjar på B, mapp med all musik med titlar där ordet love ingår osv. Ni förstår iden?

Det verkar (tyvärr ?) vara ett system som är behäftat med samma brister vi har i Nautilus och locate-indexeringen i vår värld - en bristande integration med filsystemet i sig. Vi kan idag märka filer med etiketter, sortera och selektera dem efter detta. Men det är bara via Nautilus vi ser dessa etiketter, vi kan inte ens dela denna utmärkta uppfinning med våra grannar i nätverket. Annars skulle etiketterna duga för att bygga ett enkelt men effektivt ärendehanteringssystem, men nu blir det bara snygg kosmetika av allt sammans (som mycket i W32-världen).

Locate indexerar filnamn och ger oss ytterst snabba sökningar, men förändringar uppdateras inte i databasen före nästa dag. Locate-databasen inbyggd i filsystemet, t ex ext3 som ändå för en journal, skulle ge oss ett alltid uppdaterad metadatabas, och fler existerande program skulle kunna ta del av prestandaförbättringen som indexerade sökningar ger, via samma api som alltid används - utan att behöva ens känna till att ext3-prim använder indexerad sökning.

Snyggt och intelligent med ett gemensamt repository för kontakter, kalenderposter eller vad de nu vara monde, snyggt med metabeskrivningar som omfattar workflow, triggers och notifieringar. Mindre snyggt med den bristande integrationen mellan WinFS och det "riktiga" filsystemet.

Vad kan vi lära oss av WinFS-konceptet? Känner någon till oss-projekt med riktiga filsystem som arbetar med indexerade metadata och exempelvis MySQL.


Avalon

Avalon inför vektorgrafik och bättre integration med grafikkorten (Apples aqua som förebild, tydligen). De de uppnår med Avalon är raskare programstarter och fönsteröppnande, förutom fördelarna med vektorgrafiken som vi redan känner till via Gnome. Ett nytt gränssnittsbeskrivningsspråk (XAML) lanseras som i princip interpreteras (eller vars p-kod interpreteras) av dagens moderna 3G grafikkort. Det jag däremot inte hittar hos Gnome idag är raskare och mer alert gränssnitt. Personligen upplever jag gränssnittet som såsigare och programstarterna långsammare för var ny version - trots att jag möter utvecklingen med mer minne och mer processor :-(

Iden att använda grafikprocessorerna som en sorts tunn klient känns tilltalande (utan att jag vet något om grafik på dagens datorer)

Vad gör Debian/Gnome-folket för att vi skall få raskare och mer alerta gränssnitt?

Indigo

Indigo är konceptet för .NET och webservices (WinFX) där man äntligen börjar tala om funktionalitet som påminner om WDSL, tjänstebaserade system och att indexera och distribuera metadata om tjänster för att upprätta kommunikation mellan och inom organisationer.

Kommentarer synpunkter på WinFS, Avalon och Indigo?

Själv ser jag Indigo och WinFS för koncept som legitimerar koncept vi arbetar med och kanske kan ge dem en skjuts framåt. Även Avalon innebär att vektorgrafik och Gnomes/Mozillas gränssnittsbeskrivningsspråk legitimeras, men däremot känns det som Gnome/Mozilla-gängen fullständigt missat prestandatåget i gränssnittet. Varken raskt eller alert kan man beskylla Gnome/Mozilla för att vara (i motsats till mina invanda föreställningar sedan 20 år i *nix-världen).

/Anders W

Till