Kimsam Porian Mogak Axetat
                              
“Ago udd, udd. Anopheles, tuzo jiv zai zalear uddun voch”
 
“Kitem zalam re. Itli taket kiteak?” 
 



Zollarek vo kimsank marpachem vokhodd xinvraitoleak pollevn, ek daddlo zollar 
(male mosquito) bail zollarek (female mosquito) vego-veg to zago soddun vochunk 
xiddkavnni ditalo. Taleigao-che don vadde, Bor Bhat ani Vhoddlem Bhat zollarank 
ekdom rovnneche (breeding) zage nond zaleat. Thoinsorli zollar mornnank pavoita 
tosli plasmodium parasite hi ek vikali pidda posraita ani lokache bholaikecher 
ani jivacher chodduch bhirant haddtta mhunn Ponnjent ravpi Dr. Madhav Wagle 
hannem usko porgottaila. Zori zollarechem noxtt khobar korunk vo tabo dovorunk 
Munsupaliti, Panchayat ani Bholaike Khatem zata titlea vegim upai ghena zalear 
Gõyant ‘malaria’ mornancho ankddo vaddtolo hi ek gombhir xiddkavnni dilea.
 
Aplo jiv vattovpak, thoddi zollar vo kimsam vokhodd martelea zageavelim jiv 
aslear bhik magin, oxe toren pollun vetalim. Tatuntlim don zollari jiv 
vattoupache boballar astana, bail zollar asli ti vochun eka mon’xacher bosli. 
Tednam, ticho daddlo sangati aroddlo.
 
“ Ago Anopheles, taka chabu naka,” 
 
“Kiteak? Tuzo soiro lagta kitem?” Bail zollaren vicharlem
 
“Takach lagun amchi sonsot Taleigoa ganvant jiyeta.” Ani ekuch zompoi marun 
daddlo zollaren aple sangati bail zollarek chabunk boslelea mon’xaveli poisaili 
ani dogaim vochun eka santtun aslelea udkan boslim.
 

“DDT vokhddanchi ‘insecticides spray’ marun amchi sonsot nopoit kortat. Ani 
bolkavant ubo ravun to mouza polleta. Mhaka rag ailo. Dekhunuch, hanv taka 
chabunk gelim. Punn tuvem chabunk diunk na. To konn? Ani tum taka koso 
vollkota?”
 
“Vollkota? Taleigao-cho badshah to. Gõycho Montri aslo tednam, tannenuch Gõyant 
vhodd-vhodd imaroti zavncheo mhunn vorixtt prokolp (project) ube kele. 
Udorgottichea nanvan pachvi rongi Gõy aslem tem konkritache korchelem khatir 
Gõychi zomin bhailea dhonddekarank vikpak suru keli. Oxe toren vorixtt imaroti 
bandpache prokolp suru zale. Ani te banddpak, Gõyant kamdar lok naslelean 
bhaile lokak vo hangasorlo lok somzotole bhasen ‘ghantti’ lokak haddcho poddlo. 
Ani ho Orisa, Jharkhand, Kholapur prantanlo kamdar lok Gõyant yetanam malaria 
zavpa sarkelim ‘dhenge’, ‘chikungunya’ duensam bandkapam zatelea zagear 
(construction sites) odik promonnan gheun ailo. Amchi zollaranchi sonsot 
vhaddounk adhar kortelea Babuk, natak korunk sodta tum? Dekhunuch, taka chabpak 
hanvem tuka monam kelem.”
 
“Mhaka khoim khobor? To amcho sorvonddar mhunn? “
 
“Itlean somplem na. Ponnje lagsor aslelea ganvanim 85 tok’ke malaria duens 
bhailea kamdarachea vorvim posorta mhunn halinch Gõychea disaleancher avaz 
zala. Kuddiche sabar bhag piddear zaun ‘plasmodium vivax’ hea  malaria duensan 
sompunk Siolechi tornni ostori poili asa khoim. Bihar-cho 18 vorsancho tornatto 
Sunil Kumar ‘plasmodium vivax’-cho dusro malaria boli poddlo mhunn Gõychi 
Voizki Kolej hospital khobor dita. Candolim tem Baga dorya dheger ravpi lokak 
amchi sonsot sotaita mhunn netan khobro bhair sortat. Moddganv Hospicio 
hospitalant OPD-int disantlean xeboreamni Arlem, Aquem, Davorlim, Colva, 
Benaulim, Pedda, Betul, Cuncolim ganvcho lok ilaz ghetamna 10 tem 15 malaria 
piddeche ‘positive’ boli (victim) astat.  Bildingam bandpam choltele Moddganv 
xarant, Kansavlle ganvant amchi zollar sonsot itli choddlea, thoinsorlo lok 
sanjechi 5 horancher ghoranchim daram-zonnelam damptta khoim…….”
 
“Punn, Gõyche Amdar-Montri duent poddonant kitem?” Daddlo zollar uloitamna 
modench bail zollaren tondd ghalun vicharlem.
 
“Tankam koslem duens zatelem? Tankam fokot ekuch duens asa. Ani tem mhonnlear 
Gõyche porjechi tizori riti korchi. Tanche ghoranim ‘mosquito coils’ zolltat 
zalear tanchea bhurgeank ani kamdarank amche ghansantle samballunk ‘mosquito 
nets’ ghalun nidhoitat.”
 
“Sarkem tanchem.” Bail zollaren mhonnlem
 
“Oxem kiteak mhonnta tum? Daddlea zollaren vicharlem
 
“Zori amche ‘malaria’ piddent Amdar-Montri mele zalear? Tanchim bhurgim melim 
zalear? Jem meren Gõyant dovdir haddtele jive astele te meren amche 
zollarinchem raj choltelem nhoi? Porja melear zata. Amdar-Montri jive urlear 
puro. Ho poi. Taka vollkota tum?” bail zollaren vicharlem
 
“Konn to?” 
 
“ Nanvacho boro ugddas na, punn to zaun asa The National Vector Borne Diseases 
Control Programme cell of the DoHS  (Directorate of Health Services)”
 
“Ago, itlem lamb korun kitem sangta? Motthvea utramnim sang nhoi?”
 
“Udkantlean zatele jontucher tabo dovorpi vhodle dotor bab te. Mhonnchem, amche 
zollar sonsot natak korunk bore upai sodun kaddpi.”
 
“Kitem? Ekuch pavtti tacher bosun chabcho taka?” Daddlea zollaren vicharlem
 
“Aga, mhojea ixtta. Tuje lagim kitem zata? Malaria pidda eka mon’xa koddsun 
dusrea mon’xak fokot Anopheles bail zollaren diunk zata. Ani ti hanv. Ha, 
ha….Punn ekuch ha, ha… ekuch tujean diunk ieta tem, jedna mhaka pidda lagtta 
tedna ti bori korunk tujean zata…….”
 
“Kosli pidda?”
 
“Loveria.” 
Lino B. Dourado

 



Reply via email to