Borem Dislear Boball Khorcho Nhoi
  
“Arre vachlam tumi? Khoim asat re?” 
  
 “Age, hanga asat muge bolkavant . Kitem vachlam kai mhonntali?” 
  
“Veta thoimsor vareant produxon zaun ani sigaram fuskaun zaitea lokak svas 
ghevpache tras zatat ani pidda ani mornnam zatat. Haka lagun Vixv Bholaike 
Songhottnnen lokachea horddeacho topas korunk laila.” 
  
 “Khoinchem potr sangta ge tem?” 
  
 “Sunaprant.” 
  
 “Tankam khobor na ge? Tugelea horddeachi niamit (daily) hanv topasnni korta 
mhonn.” 
  
 “Hinch bhurxeaponna asat tumchea thaim. Ollxig uloitana loz disna tumkam? Poir 
hanvem tumkam yad kel’li. Mhagele dhavea thana (breast) soklla matxe dhukavoll 
yeta mhonn. Veta thoim kankr piddecheo khobro. Ponnje vochun, horddeachi 
topasnni kelear bori nhi?” 
  
 “Matxe dukhavoll aili zalear Ponnjent vo hospitalant dhanv marcheli kiteak 
goroz ge?” Dukhavoll zaite toren yevnk xoktta.” 
  
 “Tumkam chodd khobor? Dotorponnachem keddna meren xikop kelam tumi?” 
  
 “Mon’xak mhonntat tem challtea duensanchem thodde bhou giniyan (knowledge) 
asunk zai. Dotoruch mhunn zavchi goroz na. Mhaka polleat. Thonddi zali 
mhonntoch, Curti-Fonddem Sahakari Spice Farm hanga sakun haddil’li borixi xudh 
kaju feni ratcho ghonnttam ani dusrea disa mhagelea horddeantli thonddi gaib 
zata.” 
  
 “Tumi itlench korchem. Mhagelem kagall (complain) aikun ghenant tumi. Chodd 
zalem mhonntoch uprant hanga thoim dhanv Precaution is better than cure, 
mhonntat nhi re?” 
  
 “Oi? Toxem zalear aik. Horddeachi dukhavoll zali mhonntoch kallzacho atak ailo 
oxem khub lok somzotat. Horddeant dukhavoll zavpachi zaite torechim nimitam 
astat. Horddeachi dukhavoll jivak asvasthitai (discomfort) korta. Teddnam hem 
kiteak lagun zata te zannam zavpachi chodd goroz. Favo titlem kallzak rogott 
ani hova (oxygen) pavona teddna kallzacher pez yeta. Somoz, tum chott’ti 
(steep) vo dongurlear aslelea mondirant vochunk choddtta. Teddnam tugelo jiv 
kansar zata. Hea vellar kallzachem ailem hem somoz chukichem. Dusrim duensam 
horddeak dukhavoll ditat ani tim mhonnlear Asthma, pneumonia, jirvonn bori na 
zalear, potacho ulcer, figddachem duens (gallstones), godda-muttachem duens. 
Punn him duensam tuka nant nhi ghe?” 
  
“Naslear kitem zalem? Okosmat horddeant dukhavoll ailear teddnam konnank ulo 
marum?” 
 
“Emergency Management and Research Institute (EMRI) Gõychea sorkarachea adharan 
porjeche seve khatir funkot ambulance ghaddiocheo vevostha dovorlea. 
Akantkallcho (emergency) 108 ankddear fon korun ambulance apouchem. Thodde 
pavtti, horddeachi dukh tugelea osleanchi jib subeij boddboddli zalarui zata 
khoim” 
  
“Puro, puro. Chodd uloile. Ostoreanchea horddeachi dukh somzotelea porim 
uloitat tumi. Keddna tori tumi………….?” 
  
“Age…….mukhar uloinakat. Tea vorsachi ghozal ti. Mhagelea mauxi bhoinniche 
ghora kodden kabaddi khell khelltalim ami. Mhagelea chovrosan tum ail’li teddna 
mhaka dodge korun addvean bhair sorunk kortana mhagelo hat tugelea xater 
chukonn apttovlolo. Teddnam tunvem mhojer bhirant ghalun mhonnlele” 
  
“Kitem mhonnlelem?” 
  
 “Mhageli Aiik sangtelim. Ani hanvem bhiyun naka mhonnlelem tem az meren tech 
horddear apttovtam.” 
  
“Mhaka disil’lem tumi muddom kel’lem mhonn. Mhaka khoim khobor tugelo chukon 
hat lagil’lo mhu? 
  
“Ani tea uprant khub pavtti logn zal’le ostoreanche horddear chukonn mhagelo 
hat lagla. Punn tuje bhaxen tannim keddnach mhonnlelem na..” 
  
“Kitem mhonnonk na tannim?” 
  
“Hanv mhagelea ghovak sangtelim” 
  
Lino B. Dourado 
  
  
 



Reply via email to