KHUIM MEVOTH MHOJEM BHURGUEPONN? Kaim dissanim kall aum kamank tan veguim ghara paulom sumar sanjechea 4:30 horar, nam tor sodanch maka ghara pauta mhunosor ratchim 8:30 horam zatalim. Bhitor sortanch aum vochon poilo thond udok nhalom, anik irli chau gheun amche gallerin boslom. Amchea building-achea angnan (veranda) khub bhurguim kheutalim tim kheuta tim aum poloit raulom. Xekim tanim apa-lipa (hide & seek) kelonk suru kelem, anik nimni ektean rodhi (cheating) khalli, titlean suru zalem kestaum (fight). Konn zante asle tannim tea bhurgeank sozmaun ap-aplea ghara dadlim karan tea velar ratchim sumar 7:00 vhoram vazlelim anik matso kalok zait ailolo. Tim bhurgim thuim-chim ghara ghelea uprant aum mhojea room-an ailom anik osoch mhoje khatir (bed) adh podlom, tedna.. maka mhojea bhurghea ponnailo ugdass ailo. Anik chintlem thodeach utranim te khoxe-che diss boroun kadunk
Aiz ami vadon dandghe zaleat zait, tantle thode zante zaleat zait, punn sogot ami eka kallar lhan bhurghe asle. Zaum tum ghorib vho girest punn tujean tujem bhurghe-ponn kednach visornk zaumchem-nam, kiteak te khoxe-che diss tuka porot kednach meuche-nam Maka boro ugdass assa Goem-chem liberation zaunchea adim ami bhurghe khoxe kheutale poi te. Sogott bhurguim chede toxim chedvam koslich malis (prejudice) nastanam sangata kheutalim. Dor ek-ek disak ek-ek khell aslo, paus ailo mhuntoch ami ghoddeanim kheutalim, anik hea godeanim kheutanam zho kon harta taka ghuss kadchi podtali..... kednaim hatacho kompor soltalo goddo ghussun. Liberation zaun-chea adim ami barranim (tonko-bal) kheutale zanche jill (points) madache chutter meztale, anik te jill oxe meztale paum, chetmet, burmutt, ghovul, adi. Liberation zalea uprant tho khell sapp natak zalo anik ailo ghilli danda. Tech porim pausan vho ghiman ami mitanim kheutalim. Ho Khell amchea vadeancho ek tornament kosso aslo, uprant aitar ailo mhuntoch ami football kheutale. Tednam amche laguim ball naslo, punn dukracho pochkoto (abdomen) tho futto sor ami kheutale akho diss bhor. Jeunachi passun amkam porva nasli, kiteak tho ek pautt puncture zalo mhuntoch taka porto varo bhorunk zai-naslo. Hiera dissanim ami football kheutale tho tennis ball gheun, anik amchi game assa zalear mei-an (socks) kundo (rice husksl) ghalun ami kheutale. Zaite pautt amkam marui (beating) podtalo jednam ek mei maink dhuvunk melonaslo, tika khobor asli, melonam tea mei-acho football zalo mhunon. Tech porim ami zaite pautt apa-lipa kheutalim, anik liponk xen-ache gairin (cow dung pit), vho gobr-ache gairin (ash pitt) passun liptalim, punn sampdonk toiar naslim. Aiz hie soglea khell khonnuch kheulele dissonam. Aichi sonsoth (generation) fokot cricket anik football kheulele dista. Mhojea bhurghea ponnar, aitar ailo mhuntoch sanjechea 5:00 horar soglim bhurguim amchea khursa-xim ektoutalim. Amche Igorjecho Padre Curr amkam dhotorn (catechism) xikounk etalo, anik etanam amkam pipirmitt-am hadtalo. Ami tie dhotorn-ichea mogan vocho naslim punn tim pipirmitt-am khaunk meuta mhunon vetalim. Dhotorn zalea uprant amkam Padre Curr Jezu-chi khani sangtalo, uprant ami ghara ailea uprant aimori rozar (Angelus) korunk zai asli. Aiz thi aimori soglean-chea ghara-nim keleli disonam. Kiteak aimore-chea velar TV-cher Serial asta, anik tho konnuch chukounk sodhinam. Amchea bhurghea-ponnar ami khuim sorui vhochom, punn aimori vaz-chea adim ami gharan bhitor soronk zai aslem. Aichea kallar bhurguim aimore-chea velar gharan assonam, anik vincharlear bhurgeam lagum kitem nam kitem nib'b (excuse) toiar asta. Ho sounsar sudhorla vho bhigodla? Uprant ami nauvon (bath) zalea uprant soglim ektaim ravon ters (holy rosary) kori, aiz ters-ui kelolo dissonam. Hachem karann zaun assa TV. Amchea bhurghea ponnar amkam khuim-sorui ek Padri mevot, zaum tho amche Igorje-cho vho bailo, zalear ami vochon tachea hatacho umo ghetalim. Anik Patui (padri) amchea mathear hath dhorun magnem kortalo anik amkam zonn ekleak bhessaum ditalo. Hem atam sogglem bodollam, aichea bhurgheank Padri meulear, Hi Father mhunnon pachartat, hanthun amchea Padri-nchoi guneaum assa. Adim Padri Lobh ghatlea xivai bhair soro-nasle. Atam Padri sports T-shirt anim pant ghalun bhair sorta, tachea gholeak vho bolsar khur-sachi khuna assonam. Ek-ek velar to Padri mhunon volkonk melonam, pun volkotat tanim tori taka respedh dhiunk zai! Hem oxem ghodlelem dissonam, aichea kallar Padri ek chalto munis (layman) kosso sozmotat. Tech porim ami soglim bhurguim ektaim zaun kednaim amcho ek tiatre kosso kortalim. Amchea tiatr-ak parti-chi goroz nasli, tech porim pordhe naka asle, borem tem chador (bed sheet) main pordho aslo, anik fudlo curtain zaun aslem mai-chem kapod. Konnachoi bolkaum (house gallery) zaun asli amchi stage. Kantar khuimcheai khellant-lem mhuntale, tea kallar achea vaddean zomni velle zaite khell zatale, tatlim soglim kantaram. Dusrea dissa dekor mhuntale, amchem band zaun aslem vhodlim borlam (drums) anik amcho tiatr polounk vadeantlo zaito lokh ektoutalo, anik amkam kiteim poixe ditale amchi umedh vadounk. Adim poder (baker) matear pantem (basket) anik hathan ek dandho (stick) zaka kilkile (jingles) asle, avaz korit ghora ghora-nim vetalo, tachea dandhea-cho avaz aikon sogleank gomtalem kim poder ailo mhunonn. Tech porim adim paum (bread) surr (toddy) ghalun baztale tancho suvadh (taste) vegloch aslo, punn aicho poder fummer (yeast) ghalun unde bazta. Atanche unde dis-an dis lhan zait veta, liberation zalea uprant poder saikolin heunk laglo tho aizui tossoch eta, fudarak ghodiek tho rickshaw gheun etolo. Mai-acho mhoino ailo mhuntoch soglea Khursam-chim festam zatat, anik tea festank adim madhi mhunon zatali, thi madhi lagta tea dissa mharr band vazoun thi madhi vaztale tea khursa-chem fest zai sor, punn hea kallar poilea dissak madhi vaztat anik nimni festa-chea dissa, kitlo vo kall bodollo? Igorjechem fest aslear sanjechi salv zatali, anik igroz bhor lok distalo, punn hea kallar Igorjen ordho lokh passun assonam. Festachea missak passun adle porim lokh dissonam, missachem pursaum-ank passun lokh assonam. Dusrea aitarak Padre Vigar aplea sermaum-an sangta Festachea missak lokh naslo punn kermes-ak bhorpur faido zalo. Festa disa sanjer tiatr asta. Uprant ratri "dance" asta. Heo donnui kariavolli HOUSE FULL zatat. He jivitache khell korunk amche laguim vell asta. Amchea Rochnar-ak ek puri bhett korunk amkam sondhi melonam. Fest mhutlear boro ugdass ailo. Adim aitar-achea missak soglim bhurguim altara mukhar astalim. Hea kallar lhan lhan porr malier distat. Ho tancho ghuneaum nhuim? Guneaum tanchea avoi bapai-cho, kiteak aplea bhurgeam sangata tannim missak hevunk zai. Tednach kouta aplim bhurguim khuim assat tim. Adim Igorz-anim bankh (bench) thode astale, zancher amche fidalge mhuntat tim bostalim. Chodd so lokh zomnir dimbi ghalun vho boson miss aikotalim. Atam soglea Igorz-anim bankh ghatlele distat, thodim missak etoch poilo bankh sodtat. Zanteam-chem sozmoh eta, punn bhurgeam-chem kitem? Jednam Latin bhaxen miss zatalem, tednam Padri lokak fatt korun astalo, tednam lokh bhavartan miss aikotalo, atam Igroz-matten amkam amche Konkani bhaxen miss aikonk sondhi dilea. Tech porim atam Padri amkam fuddo korun miss sangta, punn missar zabab dhiunk amchem thond ugdonam, tor oxem kiteak? Maka dista mhunxea-cho bhavarth dis-an diss unno zait veta. Adim bhikari (beggar) bhikek etalim, kotten kitem podta tem gheun sogleank rozar kortalim, lhan bhurgeank belsaum dhitalim, punn aiz bhikari bhikek fokot poixe gheta, tandul (rice grains) dhilear thim ghenam, tor kiteak, zaum eta ami tankam sonvoim kelea poixe dhiun, amchim gaunti (local) bhikari etat tim tandul ghetat, punn bailim ghantiam poixeam xivai bhik gheunk toiar-nam. Tankam bhikechi goroz assonam, punn tankam vo ek dhondo kosso, oxem tuka dissonam? Hem soglem poloun aum chintunk podlam Khuim Mevoth Mhojem Bhurgueponn? Kiteak te diss poroth kednach meuchenam, anik hie fuddle pillgek tosle diss tanchea jivitan kednach heuchenam. Oxem anik zaitem assa borounk punn anik kednaim vell meulear jerul boroitolom, tea mhunosor math nial korun poi, kitli ontor assa thi adlea anik atanchea somazan. Somestank mhozo maie mogacho nomoskar. Sanny Vaz Kuwait Sanny de Quepem