Fokot ekuch dis Vavraddeancho, zoddunk voros bhor disvoddo

Somazant chodd vavr korinastana, chodd duddu korpachi pod'dot sondanch asli. Hea duddvanche axek lagun somazant vaitt porinnam bhitor sorta. Somazant lok duddvam fattlean dhanvta ani je pod'dotin duddu punzaitat ani sorkarak dakhoinant tem ami polletanv.

Strategic Plan of Ministry of Labour and Employment of Central Government hannim fuddlea panch vorsank oxi nond kelea. Vavr korta thoim favo ti suvidha, jivit bodolta toslem vatavoronn vavraddeank ghoddoun haddunk ani Bharotant Child Labour nopoit korunk ani vavrachi favo ti kola vaddounk he yevzonnent asa.

International Labor Organization ( ILO) pormannem char khambe manachea vavrache mhonnlear nokreo rochunk, vavraddeanche hok'k vavraddeank diunk, somazant tancho samball korunk ani vavraddeank ani tanche ani dhonia modem sonvad ghoddun haddunk.

Sonvsar bhor bekarponn vaddta. Heach vorsa sumar 18 tem 50 milhanv odik lok bekar asa mhonn ILO songhottnnen kolloilam. Sôd vavra pormannem 2030 voros zata mhonnosor Bharotant sogllea desam poros chodd vavr korta toslo lok astolo ani tornattim vavraddi odik astolim.

Amchea monant oso ek proxn yeta ki hea soglleam vavraddeank sobta toslo ani jivitak mol haddta toslo vavr mellta zait? Heach pasot Bharotachea sorkaran tornatteanchi vavrachi kola vaddounk ek kherit karya suru kelam. Punn amchea Bharotant sorkari vevostha naslolean tem azun vevharant ghalunk na.

Bharotant tin torechim vavraddi asat. Xetkamti, vostu utponn kortat toslim ani somaz sevek asat tim. Hatuntleant 6% vavraddi 'organized sector' asa ani dusre 64% 'unorganized' vavraddi mhunn nond zaleat. Hea vavraddeanchi poristhiti ibadd zait veta. Nhoi tanchea nanvanchi nond zaunk na ani bogor tankam koslech hok'k mellonant. Jeo suvidha sorkar bhasaita teo tankam mellonant ani teo tankam pavoitolo-i konn na. Tori astana sorkari dukumentam pormannem ho lok 60% Bharotachea GDP vaddounk sohokar ditat.

Bharotant 'Child Labour' vaddot asa. Sumar 18%, 5-14 vorsanchim bhurgim iskolak vochonant. Hancho proxn suttavo korunk proytn chalu asat punn suttavo zaupachi axa lagim asa oxem amkam disonam.

Gُyant toxench dusrea Bharotachea rajeant ek kherit proxn ubo zala to mhunnlear pordexi vavraddi lok (migrant labour). Him 'migrant labour' nastana vavr zaina punn tanchea 'Birth Certificates, Unique ID, Resident Certificate, Voter ID, Bank Account and Public Distribution Card' asat vo na tachi konnuch khobor korina.

Bharotant zaiteo suvidha yetat. 'Unorganized Workers's Social Security Act 2008' jahir kela. Hea kaidea pormannem 'Workers' Facilitation Center' vavraddeancho hok'k mellunk adar diunk ghoddta. Tori astana oxem zalolem amkam distti poddona.

Bharotant Igorz Mata aplea Bispanchea Mondollantlea (CBCI) 'Labour Commission' fattlim 39 vorsam zalim vavraddeam pasot vavurta. Tori astana vavraddeanchem boreponn zavpacho dis azun udeunk na oxem dista.

Hakach lagun fokot ek dis Vavraddeancho, voros bhor zoddunk disvoddo. Vavraddeanchea pasot vavurtolim unnim zait vetat ani suvidha vaddot asat. Vavraddeanchi halot bigoddta punn vavraddi nastana Bharot fuddem vochona. Ho proxn suttavo zaina zalear vavraddeank svotontrtay mellchi na.


http://www.v-ixtt.com/client/ogrlekh.asp

Reply via email to