Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Wed, Aug 07, 2002 at 02:04:13PM +0200, Peter Mathiasson wrote: > Det måste den inte. boot-floopies maintainer har aviserat att Woody > kommer bli sista med b-f. Det enda alternativet som idag existerar är > debian-installer. Att avisera redan nu var som kommar att komma vad som inte kommer att komma etc. Är en del av grund problemet. Det är idag inga problem att släppa en Debian Mjupp med Boot-floppies, frågan är om det finns något annat nytt som gör det värt ett släpp. Så att Brandebn hade fått up lite nya Xfree paket, när dessa är testade borde det finnas möjlighet till en ny version och om inta allt för mycket annat grundlägade ändrar sig varför skulle inte gamla hederliga boot-floppies fortfarande fungera på alla 11 arkitekturer? (För de har väll inte ett bästföre datum, så fall är det synd om Woody :) > Så om du har något bättre system eller kan hjälpa till att få ut b-f > till ytterligare en release på 11 arkitekturer. Eller helt enkelt Jag ser alltså inte behover för en ny verion av boot-floppies, de fungerar de är stabila, så varför skulle de behöve bytas ut innan alternativet är klart? Versions hysteri? Men jag är inte maintainer och specielt inte i politisk position att styra något eller så i debian jag kommer bara med ideér. Hackar gör jag på att annat system. SOm mer passar mina behov. Debian kör jag som Desktop, men jag jobar på servrarna. / Balp -- o_ Anders Arnholm, HiQ - Consultant o/ /\[EMAIL PROTECTED] Phone : +46-703-160969 /|_, \\http://anders.arnholm.nu/ http://www.hiq.se / ` pgpczUZ8W6c5y.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Peter Karlsson wrote: > Daniel Mose: > > > Jag är inte riktigt på det klara med att jobba i sgml eller wml. ( > > och föredrar dessutom själv att läsa textfiler framför html/pdf/m.m. > > ) Hoppas att ingen misstycker. > > Det är dumt att jobba på textfilerna eftersom det finns flera versioner > av dem (en för varje arkitektur). Källfilerna finns bara i en > uppsättning, så du bör definitivt översätta de om du vill ha något som > faktiskt folk kan använda. Så här är det: Installationsmanualen för x86 är 270 kb text. Jag kommer ihåg att jag en gång i tiden laddade ner en textversion av 1:a boken i Liftarens guide till galaxen-serien. Den var ungefär lika stor. Kan inte direkt påstå att jag är någon van översättare så det tar tid att formulera om så att svenskan känns naturlig. Jag har skummat mig igenom 2/3 än så länge, och provat på att översätta lite i början. Innan jag översätter mer behöver jag veta hur mycket jobb som jag gör "i onödan". Dvs, Vilka delar av manualen som kommer att överleva när man i sinom tid släpper Debian-installer. Jag har således börjat prenumerera på debian-boot. Jag har som mål att endast översätta de delar av manualen som är direkt till nytta för linux-nykomlingar. De delar som är för såna som jag själv, lämnar jag därhän. ( låter engelska översättningen stå kvar orörd.) Möjligen kan jag tycka att det är bra att ha översättnings- kommentarer före huvud-dokumentets början där jag redovisar detta brevs resonemang tillsammans med fotnots-stjärnor där engelska kapitel tar vid. Visst är detta en ganska klumpig workaround, men jag tror mer på tillfälliga lösningar än att sitta ( eller ligga som jag är bäst på ) och vänta på Godeau" Jag tror föresten att de flesta (t o m fler än 19/20 av alla linux-nykomlingar kör på i386-arkitekturen när de installerar själva första gången. Jag kommer själv bara att vilja sprida just i386, eftersom jag vill ha bra koll på det som jag ger vidare. Jag inbillar mig oxå att de flesta som installerar på andra arkitekturer, utom möjligen ppc (fast faktiskt oxå där numera) är vana vid både att hantera engelska manualer, och att installera och köra Unix-varianter. Eftersom jag översätter stycke för stycke, och lämnar kvar engelskan i grund-dokumentet kommer det att vara ganska lätt för en svensk Debianöversättare att korrekturläsa över- sättningen, om han eller hon vill fortsätta, eller omvandla till wml ( om det nu låter sig göras vill säga? ). Det finns också en fysisk anledning till att jag inte fixar detta med debian source just nu och det är att jag fort- farande kör Redhat på en burk som har begränsat utrymme för nya installationer. Jag har alltså inte plats på denna burken till debians cvs. Jag planerar att om ett par tre veckor installera debian på en annan burk med mer utrymme, som jag ännu dock inte förfogar över. Vänligen. /Daniel
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Daniel Mose: > Jag är inte riktigt på det klara med att jobba i sgml eller wml. ( > och föredrar dessutom själv att läsa textfiler framför html/pdf/m.m. > ) Hoppas att ingen misstycker. Det är dumt att jobba på textfilerna eftersom det finns flera versioner av dem (en för varje arkitektur). Källfilerna finns bara i en uppsättning, så du bör definitivt översätta de om du vill ha något som faktiskt folk kan använda. -- \\// Peter - http://www.softwolves.pp.se/ Statement concerning unsolicited e-mail according to Swedish law: http://www.softwolves.pp.se/peter/reklampost.html
Re: Nån utvecklare här ... Designfels-exempel
On Wed, Aug 07, 2002 at 09:57:46AM +0200, Anders Arnholm wrote: > > Låt dem ta den tid de behöver. Det funkar ju så jäkla bra att man blir > > alldeles bländad. Jag skojar inte. > > "Alla" kör unstable/testing, många har problem att hitta upadterad > fungerande version, men vist debian är perfekt... Vist Debian installer > är klar och mogen när det är det, men varför måste den in i 3.1? Det måste den inte. boot-floopies maintainer har aviserat att Woody kommer bli sista med b-f. Det enda alternativet som idag existerar är debian-installer. Så om du har något bättre system eller kan hjälpa till att få ut b-f till ytterligare en release på 11 arkitekturer. Eller helt enkelt övertala de nuvarande maintainerna att få ut ytterligare en version är det ingen omöjlighet. Detta förutsätter givetvis att det är d-i som är det enda problemet för att få ut ytterligare en version. pgpIMLxbXIElZ.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Peter Karlsson wrote: > Daniel Mose: > > > Känner du möjligen till om någon här fn pysslar med att översätta den > > till svenska? > > Jag tror inte det, tyvärr. Då kör jag igång med översättning från danska/engelska i textformat ( bättre än inget alls ). Jag är inte riktigt på det klara med att jobba i sgml eller wml. ( och föredrar dessutom själv att läsa textfiler framför html/pdf/m.m. ) Hoppas att ingen misstycker. Vänligen Daniel.
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Wed, Aug 07, 2002 at 09:59:04AM +0200, Peter Mathiasson wrote: > On Wed, Aug 07, 2002 at 09:38:15AM +0200, Anders Arnholm wrote: > > > Installera kde3, xfree4.2 etc. etc., men vem är det som klagar när > > > paketen inte är stabila, ty de testades inte korrekt? > > > > Ju mer man tar in ju mer måste man testa, alltså ju oftare man testar av > > och se att det är stabilt ju mindre jobb blir det att hålla det stabilt, > > minskning av jobb ett sätt är att minska test-behovet. > > Då tillhör du en liten skara människor som kan tänka dig ännu en Debian > version utan kde3 och xfree4.2. Jag kan mycket väl tänka mig en ny debian med samma X och kde, om valet för att få X och KDE3 är December 2004 och utan december 2002, då kan man med största sannorlikhet jobba vidare med kde3 och xf4.2 till mitten av 2004. Sedan tror jag inte att X bytet dödar så mycket, det borde kunan vara klart till hösten (och stablt och testat, men jag ser det inte som enn killer sak som måste till varje pris med.) Här ser du redan nu en effekt av att det ligger så långt mellan release och att det därför tar sådan tid att testa av, hade den situationen inte funnint hade kansek XF4.2 kommit nu och kde3 under hösten be måsetb inte ligga samtidigt de kan kommanär det är klara om man har en tätare släpp strategi. > Dock är det inte så himla viktigt att man kan tänka sig att kompilera > det själv, men tillräckligt viktigt för att klaga. Så det är bättre att inte komme men någon version än att kome men en utan detta, låteer logiskt de kommer säkert att klaga mindre då... / Balp -- o_ Anders Arnholm, HiQ - Consultant o/ /\[EMAIL PROTECTED] Phone : +46-703-160969 /|_, \\http://anders.arnholm.nu/ http://www.hiq.se / ` pgpy8KgLzN1i0.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här ... Designfels-exempel
On Wed, Aug 07, 2002 at 09:38:15AM +0200, Anders Arnholm wrote: > > Installera kde3, xfree4.2 etc. etc., men vem är det som klagar när > > paketen inte är stabila, ty de testades inte korrekt? > > Ju mer man tar in ju mer måste man testa, alltså ju oftare man testar av > och se att det är stabilt ju mindre jobb blir det att hålla det stabilt, > minskning av jobb ett sätt är att minska test-behovet. Då tillhör du en liten skara människor som kan tänka dig ännu en Debian version utan kde3 och xfree4.2. Det är sannerligen inte många som gör. Har man ett nytt nvidia kort så måste man nämligen ha xf4.2. Det stöds förvisso av 4.1 också, men det är viktigt att det är just 4.2. Dock är det inte så himla viktigt att man kan tänka sig att kompilera det själv, men tillräckligt viktigt för att klaga.
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Tue, Aug 06, 2002 at 06:07:14PM +0200, Fredrik Persson wrote: > Det är väl inte så konstigt att folk som är med på en lista som heter > "debian-user-swedish", tycker att Debian är bra? Att tycka Debian är bra är inte det samman som att tycke det är oförbättrningsbart. (Och vist jag är mer för pragmatiska lösningar.) Debian är bra, Debian är t.o.m. mycket bra, men det finns problem, att inte tycka att över året försenad Woody är ett fel kan jag inte förstå, som tur harman öppnat lite och inte hållit så hårt på packet låsningen som man gjorde från början. Då hade ingen kört woody idag. > Så är det i alla fall för mig. Mycket av det du föreslår känner jag > igen från RedHat, från den tid jag använde det. Och därmed > vågar jag sticka ut hakan och säga "been there" och att det inte > funkade så bra. Jag känner igen det från Debian och OpenBSD två system som är otroligt olika RedHat och där det fungerar/har fungerat, Till Woody som skulle bli en helt ny grund tog man en massa höga mål och personligen måste jag säga att det inte gick så bra. Under tiden verkar det kommit in en massa nya folk som tror att detta är ett bra normalfall. > Sanningen är självklart den att, bortsett från drivrutiner kanske, de > flesta skulle aldrig märka om man bytte ut deras 2.4-kärna mot en 2.2. Men just drivrutiner är otroligt viktiga. > Sen är det inflation i ord. Debian kallar, möjligen en aning konservativt, > den version som folk i praktiken använder för "testing". "Stable" är för > 24/7-saker, och såna behöver sällan de senaste nvidia-drivrutinerna... Det är just det :) Folk i allmenhet ligger på testing, det kan inte vara ett sunt normalfall, det är dessutom något nytt med Woody, innan dess låg folk normalt på stable, och testing var visserligen gsnake stabil men det fans inte så storam fördeler men att uppdatera stup i kvarten att fok gjorde det. (Perosnligen känns det att tvärt emot var många påstår är Debian mycket för det som vill ligga och uppdaters stup i kverten (har inte sätt något annat OS där folk klarar på att mirrors ligger två timmar efter master och man då kan missa uppdaterade paket.) > Jamen... argh! Ok, då ska jag berätta hur det där hade gått till om du kört > RedHat. Jag skiter fullständing i hur det hade gått om jag körde redhat, eller hur du tror det hade gått. Personligen tror kan men på: $ ftp http://locations.of.src $ tar zxf src.tar.gz $ cd src ; ./configure --prefix=/lap/src/ver; make && sudo make install $ cd /lap/src; ln -s ver/* .; sudo mklaplinks Då hade det varit byggt och fungerat mot mina libraries. Vist apt-get install prog är smidigt men komilera är enkelt... > Låt dem ta den tid de behöver. Det funkar ju så jäkla bra att man blir > alldeles bländad. Jag skojar inte. "Alla" kör unstable/testing, många har problem att hitta upadterad fungerande version, men vist debian är perfekt... Vist Debian installer är klar och mogen när det är det, men varför måste den in i 3.1? / Balp -- o_ Anders Arnholm, HiQ - Consultant o/ /\[EMAIL PROTECTED] Phone : +46-703-160969 /|_, \\http://anders.arnholm.nu/ http://www.hiq.se / ` pgpFQnX45wCjT.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Tue, Aug 06, 2002 at 05:36:51PM +0200, Peter Mathiasson wrote: > On Tue, Aug 06, 2002 at 04:57:31PM +0200, Anders Arnholm wrote: > Det ligger något vettigt i kritiken, problemet är att det är lätt att > säga: använd boot-floopies en release till. Men _vem_ skall se till att > boot-floopies fungerar en release till? Just, nu "fungerar" de, ser man bara till att nästa verionson kommer innan de ballar ut p.g.a. för mycket andra ändringar kommer det nog att vara ok en gång till. (De är inte perfekta, det finns mycket att önska, men att debian-installer måste vara klar innan man kommer til nästa version är i.m.h.o. för tidigt att besluta nu.) > Installera kde3, xfree4.2 etc. etc., men vem är det som klagar när > paketen inte är stabila, ty de testades inte korrekt? Ju mer man tar in ju mer måste man testa, alltså ju oftare man testar av och se att det är stabilt ju mindre jobb blir det att hålla det stabilt, minskning av jobb ett sätt är att minska test-behovet. > Glöm inte den explosionsartade utvecklingen när det gäller antalet paket > som är inkluderade i woody gentemot potato. Just det, varför :) Hade Woody kommit i första varianten hade det inte varit så expolsions artat mycket extra. En av anledningarna är ju att men började pilla och byta ut boot-floppies grund, det blev buggit de som startade jobbet blev utmattade... Woody blev SENT. > Att sätta rimliga mål är ett steg i rätt riktning, givetvis, dock tycks inte > boot-floopies för sarge vara ett sådant. Ett mål skulle kunna vara allt som är stabilt i oktober blir en del av sarge, allt anat får stanna i unstable. (Något som Debian haft svårt för.) / Balp -- o_ Anders Arnholm, HiQ - Consultant o/ /\[EMAIL PROTECTED] Phone : +46-703-160969 /|_, \\http://anders.arnholm.nu/ http://www.hiq.se / ` pgpx6S0fET99D.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Daniel Mose: > Känner du möjligen till om någon här fn pysslar med att översätta den > till svenska? Jag tror inte det, tyvärr. > Men väljer man i stället att starta upp et skal, eller "rapportera > ett fel", så kommer man tillbaka till fjärde eller femte steget, när > programmet återvänder. Hmmm, intressant. Det har jag aldrig tänkt på. Jag antar att den anser att man inte vill ställa in tangentbordet om man hoppar över den. Den försöker gissa vad man vill göra och vad man vill hoppa över, och det fungerar uppenbarligen inte alltid. > Det verkar lite på ditt sätt att skriva, som om det släpps nya > versioner, snarare än kontinuerliga uppdateringar av gamla versioner, > vilket jag tycker är lite synd i så fall. Hur menar du? Det nuvarande installationssystemet, boot-floppies, har en hel del kända brister vilka inte på ett enkelt sätt kan lösas inom den nuvarande arkitekturen. Därför har man valt att börja om från början, istället för att med konstgjord andning försöka utöka det. Boot-floppies har funnits med i flera versioner av Debian nu, så det är ju inte som om man byter hela systemet i varje version, det är nu man har nått en gräns där det inte lönar sig att försöka hacka in nya funktioner i den gamla koden. Förklaringen ovan är lite svävande, men det är för att jag inte är direkt inblandad i utvecklingen av installationssystemet, jag bara översätter det. Jag har dock tidigare följt diskussionerna på debian-boot-listan. Om du vill läsa mer kan du söka på "debian-installer" i sändlistearkiven och läsa om det nya systemet, och förklaringarna varför ett nytt system behövs. -- \\// Peter - I do not read or respond to mail with HTML attachments. Statement concerning unsolicited e-mail according to Swedish law: http://www.softwolves.pp.se/peter/reklampost.html
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
> Inte för att d-i är en förkortning bekant i min värld, men lite tips och > tankar kan man försöka sprida här. Tyvärr ser det ut som the "Debian > GNU/*" way bland många är den perfekta och inget saknas den. Så all > kritik måste kastas. Det är väl inte så konstigt att folk som är med på en lista som heter "debian-user-swedish", tycker att Debian är bra? Jag har provat en försvarlig andel OS under årens lopp och Debian har ställt de flesta på skam. Jag tror att det är ungefär så för de flesta här, Debian är ju inte så högt profilerad att en njobi hoppar på direkt. Med det vill jag säga att jag inte tror att det rör sig om religiös fantaism, utan om ett kallt konstaterande. Så är det i alla fall för mig. Mycket av det du föreslår känner jag igen från RedHat, från den tid jag använde det. Och därmed vågar jag sticka ut hakan och säga "been there" och att det inte funkade så bra. > Mycket kritik mot Debian har varit att den är > outdated, och så har varit falle, nu när man ligger on track kanske det > skulle vara dags att tänka på varför detta kommit up? Om det finns något > vettigt i kritiken? I så fall vad kan man ha för tankar på att inte > hamna där igen? Men fasen vad trött jag är på att höra det där, med att Debian skulle vara utdaterad. Det rör sig, vågar jag påstå, i 99% av fallen, om att folk tittar på "stable" och säger något i stil med "Fn... kernel 2.2.x!! Det kan ju INGEN använda!" och sen... tja, det liknar nästan FUD. Sanningen är självklart den att, bortsett från drivrutiner kanske, de flesta skulle aldrig märka om man bytte ut deras 2.4-kärna mot en 2.2. Sen är det inflation i ord. Debian kallar, möjligen en aning konservativt, den version som folk i praktiken använder för "testing". "Stable" är för 24/7-saker, och såna behöver sällan de senaste nvidia-drivrutinerna... RedHat, å andra sidan, har inte ens gett sina användare den här infon. Där är alla releaser "stable" eller vad man ska säga. Medans i praktiken bara är x.2 eller x.3-releaser som stabilitetsmedvetna personer väljer. Ni minns väl den fruktansvärda RedHat 7.0? > Personligen ligger det så til för mig nu att när woody har kommit hittar > man ny utväcklade saker som man skulle vilja ha in. (Nu senast var det > vcdimager) som för att fungera måste till en unstable version av Debian. > Ju mer man jobbar med maskinen ju oftare kommer men till liknade > situationer. Jamen... argh! Ok, då ska jag berätta hur det där hade gått till om du kört RedHat. Först hade du läst om vcdimager. Sen hade du kikat på RedHat-skivan om den fanns med. Det gör den inte. Då hade du hoppat till ftp.sunet.se och letat under updates, där finns den inte heller. Sen hade du letat under contrib, hittat den. Du laddar ner rpm-en och den går inte att installera för paketen x,y och z är för gamla. Så du laddar ner dem också. Då får du reda på att libflubbelubb är för gammalt. Så tar det 30 minuter innan du hittat vilken rpm libflubbelubb ligger i. Men den rpm-en behöver en senare version av glibc som du inte har och... till slut ger man upp, för det funkar bara inte. Eller så gör det det, men har man sån tur så lovar jag att nästa 10 nya, balla prylar man inte inte gör det, på rent jävelskap. Så, jovisst, i teorin kan man få in the latest and greatest av allting, men det har en extrem, jag säger EXTREM, tendens att gå åt pepparn förr eller senare. > I början vad det inte lika mycket 1.1, 1.2, 1.3 låg med 6 månader mellen > varandra. 2.0, 2.1 och 2.2 (Potato) men i alla fall minst en gång per > år. Sedan tog Woody en massa oxtra tid att pfå klar. Så det vore bra om > man inte fråbn början satte för höga mål framåt. Det vore bra om näste > debian var ute senast i början mitten av nästa år. Men det kommer nog > inte att ske, det blir mycket mycket senare. Låt dem ta den tid de behöver. Det funkar ju så jäkla bra att man blir alldeles bländad. Jag skojar inte. /Fredrik Persson
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Peter Karlsson wrote: > Daniel Mose: > > > 1.3 Välkomstskärmar och hjälp: > > Problemet är att installationsprogrammet är skrivet för att få plats på > disketter, så då finns det inte plats med så mycket hjälptexter. Det är rätt enkelt att fixa plugin-möjlighet i en ramdisk som laddas från floppy till t ex ett ext2 loopback-filsystem på CD:n faktiskt. > Meningen är att man skall ha en kopia av installationsmanualen > tillgänglig medan man installerar, antingen på en annan dator eller på > papper. Jag kikade på debian.org efter svensköversatt installations-manual, men hittade bara engelsk och dansk. Känner du möjligen till om någon här fn pysslar med att översätta den till svenska? Annars skulle jag ev. kunna påbörja det jobbet. Den finns ju redan på danska, så steget är inte så stort. > > 1.4 Svårgripbara menyval i installationsmenyn. > > en provapå-snubbe avskräcks. > > Tja, det vet jag inte om jag håller med om. De är inte speciellt > krångligare än andra Linuxinstallationer jag testat. Speciellt inte om > man har installationsmanualen tillgänglig. Hm jo jag har kikat lite bakom menyvalen nu, och det finns ju faktiskt kortare och hyfsade förklaringar där för det mesta. Jag kanske gick in till såna menyval som normalt inte förväntas bli valda. ( rapportera ett fel t ex ;) ) > > 1.7 Installationsmenyerna tar en inte tillbaka till > > där man var när man valde funktion. (syslinux med) > > Nej, meningen är att man skall göra installationen steg för steg, när > du utfört ett steg kommer du till en meny som rekommenderar dig nästa > steg. Du kan alltid manuellt gå tillbaka och göra om något du gjort > tidigare, men för att förenkla installationen så försöker den alltid > välja det mest lämpliga altenativet du skall göra härnäst. Det är en > bra design, anser jag. Mja, Det skulle vara en bra design om det fungerade som du säger. När man bootar upp och menyn visar sig så är första steget att konfigurera tangentbordet. Men väljer man i stället att starta upp et skal, eller "rapportera ett fel", så kommer man tillbaka till fjärde eller femte steget, när programmet återvänder. Visst går det alltid att gå tillbaka, men det är dumt (tycker jag) att ha det så där för en stirrig nykomling. ( alltså vad jag tror att de flesta nykomlingarna är. ) Vid syslinuxprompten, kan man för övrigt inte alls komma tillbaka till första-sidan. > Som tidigare skrivits så skall installationssystemet göras om inför > nästa version av Debian, men jag rekommenderar ändå att du skickar in > dina kommentarer till debian-boot också, om inte annat för att undvika > att man gör om samma "fel" i nästa version. Utan kommentarer så blir > det ju lätt att man antar att alla tycker saker fungerar perfekt... Jo jag har nog tänkt så. Det verkar lite på ditt sätt att skriva, som om det släpps nya versioner, snarare än kontinuerliga uppdateringar av gamla versioner, vilket jag tycker är lite synd i så fall. Jag upplever inte att det är något fel i grunden med att använda den installationsmodell som finns. Det är mest vissa justeringar som jag tycker behöver göras, och jag antar här mer eller mindre att meny- programmet är ett sammanlänkande shell-skript eller dylikt. Tack för kommentarerna, som har fått mig att tänka till lite. Vänliga hälsningar /Daniel
Re: Nån utvecklare här ... Designfels-exempel
On Tue, Aug 06, 2002 at 04:57:31PM +0200, Anders Arnholm wrote: > Inte för att d-i är en förkortning bekant i min värld, men lite tips och debian-installer, projektet som skall ersätta boot-floopies. > tankar kan man försöka sprida här. Tyvärr ser det ut som the "Debian > GNU/*" way bland många är den perfekta och inget saknas den. Så all > kritik måste kastas. Mycket kritik mot Debian har varit att den är > outdated, och så har varit falle, nu när man ligger on track kanske det > skulle vara dags att tänka på varför detta kommit up? Om det finns något > vettigt i kritiken? I så fall vad kan man ha för tankar på att inte > hamna där igen? Japp, Debian GNU/* är perfekt. Punkt. :) Det ligger något vettigt i kritiken, problemet är att det är lätt att säga: använd boot-floopies en release till. Men _vem_ skall se till att boot-floopies fungerar en release till? Installera kde3, xfree4.2 etc. etc., men vem är det som klagar när paketen inte är stabila, ty de testades inte korrekt? > I början vad det inte lika mycket 1.1, 1.2, 1.3 låg med 6 månader mellen > varandra. 2.0, 2.1 och 2.2 (Potato) men i alla fall minst en gång per > år. Sedan tog Woody en massa oxtra tid att pfå klar. Så det vore bra om > man inte fråbn början satte för höga mål framåt. Det vore bra om näste > debian var ute senast i början mitten av nästa år. Men det kommer nog > inte att ske, det blir mycket mycket senare. Glöm inte den explosionsartade utvecklingen när det gäller antalet paket som är inkluderade i woody gentemot potato. Att sätta rimliga mål är ett steg i rätt riktning, givetvis, dock tycks inte boot-floopies för sarge vara ett sådant.
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Tue, Aug 06, 2002 at 03:03:05PM +0200, Peter Mathiasson wrote: > > utan problem vara klar till jul. (men om det är nya boot floppies, nya > > x,y ,z är mindre viktigt.) > Tar du pa dig ansvaret? Nuvarande maintainers har aviserat att woody > skall bli sista med boot-floppies. 11 arkitekturer (om inte fler) > skall stodjas ocksa. Nope, jag tar inte på mig något ansvar, jag har för mycket annat för mig. Men om man har ont och tid och resuser så borde ju tips om hur man spar åp dessa vara bra, eller hur. Att då innan man vet hur det kommer att gå med boot-floppies ersättaren annoncera att detta är den sista versionen som har detta är att skaffa sig extra jobb. > Debian ar inget foretag som kan anstalla nagon nar det ar slut pa > frivilliga. Just det, därför skall man vara försiktig med vad man tar på sig, så att man inte sliter ut frivilliga. (Något som ett antal gånger under Woody skedde och gav stora extra tider innan man kon mågon vart.) > Personligen tycker jag det ar battre att du lagger din tid pa d-i > istallet. De lar ocksa behova en del hjalp. Inte för att d-i är en förkortning bekant i min värld, men lite tips och tankar kan man försöka sprida här. Tyvärr ser det ut som the "Debian GNU/*" way bland många är den perfekta och inget saknas den. Så all kritik måste kastas. Mycket kritik mot Debian har varit att den är outdated, och så har varit falle, nu när man ligger on track kanske det skulle vara dags att tänka på varför detta kommit up? Om det finns något vettigt i kritiken? I så fall vad kan man ha för tankar på att inte hamna där igen? Personligen ligger det så til för mig nu att när woody har kommit hittar man ny utväcklade saker som man skulle vilja ha in. (Nu senast var det vcdimager) som för att fungera måste till en unstable version av Debian. Ju mer man jobbar med maskinen ju oftare kommer men till liknade situationer. I början vad det inte lika mycket 1.1, 1.2, 1.3 låg med 6 månader mellen varandra. 2.0, 2.1 och 2.2 (Potato) men i alla fall minst en gång per år. Sedan tog Woody en massa oxtra tid att pfå klar. Så det vore bra om man inte fråbn början satte för höga mål framåt. Det vore bra om näste debian var ute senast i början mitten av nästa år. Men det kommer nog inte att ske, det blir mycket mycket senare. -- o_ Anders Arnholm, HiQ - Consultant o/ /\[EMAIL PROTECTED] Phone : +46-703-160969 /|_, \\http://anders.arnholm.nu/ http://www.hiq.se / ` pgpzG3R76zq4O.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här ... Designfels-exempel
On Tue, Aug 06, 2002 at 11:04:28AM +0200, Anders Arnholm wrote: > Min personliga kritik mot Debian ligger i en efftekt av just det solm nu > sker igen. Man börjar med att bestämma vad som skall bytas ut till näste > version. Inte koller om man kan klatra det i rimlig tid. Vist kan > boot-flöoppies behövas bytas ut, men om det blir i 3.1, 3.2, 4.9 är inte > veäntligt, det är bättre att få ut nästa versionm i tid. Anars byter > alla till developent under testing fasen och testing tar mer och mer tid > alla byter version och släppet blir ännu mer försenat, nästa Debian kan > utan problem vara klar till jul. (men om det är nya boot floppies, nya > x,y ,z är mindre viktigt.) Tar du pa dig ansvaret? Nuvarande maintainers har aviserat att woody skall bli sista med boot-floppies. 11 arkitekturer (om inte fler) skall stodjas ocksa. Debian ar inget foretag som kan anstalla nagon nar det ar slut pa frivilliga. Personligen tycker jag det ar battre att du lagger din tid pa d-i istallet. De lar ocksa behova en del hjalp.
Versionsnummershysteri (Was: Re: Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel)
> Min personliga kritik mot Debian ligger i en efftekt av just det solm nu > sker igen. Man börjar med att bestämma vad som skall bytas ut till näste > version. Inte koller om man kan klatra det i rimlig tid. Vist kan > boot-flöoppies behövas bytas ut, men om det blir i 3.1, 3.2, 4.9 är inte > veäntligt, det är bättre att få ut nästa versionm i tid. Vad menar du med "i tid"? Varför ska man sätta en tidsgräns istället för en "vi släpper när det är klart"-gräns? Debian-folket har ju klart och tydligt talat om att man inte bryr sig speciellt mycket om att vare sig sätta eller hålla deadlines; man är intresserad av att saker och ting funkar. Vilket jag upplever som i det närmaste själsligt renande jämfört med alla dessa versionsnummertävlingar som försiggår överallt. > Anars byter > alla till developent under testing fasen och testing tar mer och mer tid > alla byter version och släppet blir ännu mer försenat, nästa Debian kan > utan problem vara klar till jul. (men om det är nya boot floppies, nya > x,y ,z är mindre viktigt.) Vad är "development"? Menar du "unstable" kanske? Ja, kära hjärtanes, jag kan då rakt inte begripa varför "nästa Debian" (vad det nu är) ska ut till jul. Är det för att man ska kunna trycka upp nya CD-skivor där det står "4" istället för "3" på? Vad vinner man på det? Själv känner jag starkt för Debian, och en av anledningarna är just att man vare sig vill, kan (hehe!) eller behöver klämma ur sig pressmeddelanden om nya versioner. Det är befriande, intelligent och pragmatiskt. /Fredrik Persson reply Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Tue, Aug 06, 2002 at 06:25:34AM +0100, Peter Karlsson wrote: > Förklaringen ovan är lite svävande, men det är för att jag inte är > direkt inblandad i utvecklingen av installationssystemet, jag bara > översätter det. Jag har dock tidigare följt diskussionerna på > debian-boot-listan. Om du vill läsa mer kan du söka på > "debian-installer" i sändlistearkiven och läsa om det nya systemet, och > förklaringarna varför ett nytt system behövs. Min personliga kritik mot Debian ligger i en efftekt av just det solm nu sker igen. Man börjar med att bestämma vad som skall bytas ut till näste version. Inte koller om man kan klatra det i rimlig tid. Vist kan boot-flöoppies behövas bytas ut, men om det blir i 3.1, 3.2, 4.9 är inte veäntligt, det är bättre att få ut nästa versionm i tid. Anars byter alla till developent under testing fasen och testing tar mer och mer tid alla byter version och släppet blir ännu mer försenat, nästa Debian kan utan problem vara klar till jul. (men om det är nya boot floppies, nya x,y ,z är mindre viktigt.) / Balp -- o_ Anders Arnholm, HiQ - Consultant o/ /\[EMAIL PROTECTED] Phone : +46-703-160969 /|_, \\http://anders.arnholm.nu/ http://www.hiq.se / ` pgppmLpB5x93G.pgp Description: PGP signature
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Fredrik Jonson wrote: > On Sun, 4 Aug 2002, Daniel Mose wrote: > > > 1.2 Boot sker ej från skiva 1 så som uttrycks > > i README-fil på denna skiva. > > Då är det antingen fel på skivan eller så är datorn felinställd. > Har du kollat i bios att datorn botar mot cd-läsaren. Kan din dator > och cd-läsare boota mot cd-skivor? Tack för tipset. Skivorna är hela, och Allihop bootar nu. Eftersom jag lyckades boota de andra 6 cdskivorna + en till som jag bränt ner själv från nätet (debian 2.4bf-XFS), så utgick jag från att all hårdvara inklusive bios funkade först, men efter att jag fått svar från alla på listan att CD no 1 SKA kunna boota, så provade jag att boota skiva 1 i bägge varianterna på en exakt likadan burk (märke, modell, hårdvara), men med annan bios. No problems whatsoever. Det visar sig att jag antagligen har en bug i bios på den första maskinen. =-/ Detta ställer alla mina tidigare klagobrev i ett lite nytt ljus, eftersom de alla de andra skivorna bootar upp med hjälp av Debian Resque, i lite olika varianter, och alltså har annan design än skiva 1 helt från början. Jag måste m a o kolla upp Debians installations-struktur från scratch igen. Alltså ingen vits med att besvära debian-boot listan än på ett tag. ( konstiga fel det kan bli med datorer =-/ ) Till alla som svarat, och som jag inte svarar personligen: Stort JätteTack! Vänliga hälsningar /Daniel
Re: Nån utvecklare här ... Designfels-exempel
Örjan Persson wrote: > Daniel Mose ([EMAIL PROTECTED]) wrote: > > ( Nu fattar jag oxå varför andra CD försäljare > > inte skyltar med Debian direkt, och t o m varnar > > genom att skriva att Debian är för avancerade > > användare.) > > hej, > > kan säga att jag började med redhat 5.2 och den > fungerade inte ens. däremot fungerade debian och hmm Jag hade RH 5.1 på den här burken i våras, och var ute och surfade, mm ,mm. Inga bekymmer alls. Orsaken till att jag bytte till RH6 var att det var svårt att få tag i nya tjusiga program som funkade till libc 2.07. Redhats Installationsgränssnitt har många och tunga brister. RedHat6.1 som jag installerade första gången kom i boken RedHat linux för alla, som var en komplett installations-beskrivning. med orientering i Linux grunder. Jag misslyckades visserligen de första 10 försöken ändå, men det är en annan historia. Det stod t o m i boken att jag skulle misslyckas. Jag kan ännu inte säga att jag tycker Debians installationsgränssnitt är sämre eller bättre än RedHats, Speciellt inte nu sedan jag insett att jag kört fel variant av Debian installations- programmet. ( fick CD 1 att boota upp, och den syslinux-skärmen såg helt annorlunda ut än på de andra skivorna.), Men jag skulle inte ha mage att annonsera ut Redhat heller. Definitivt inte. Usch! > jag älskade deras installationsgränssnitt. har > efter detta aldrig bytt och tycker att debian är > bra för nybörjare, har dock hört många som sagt > tvärtom så jag har aldrig rekommenderat någon > heller att börja med debian. > nästa release av debian kommer man att göra om > i installationsprogramet. däremot finns det andra > distrubitioner som är baserade på debian, t.ex. > progeny. här kan du hitta deras installer om det > är intressant: > http://hackers.progeny.com/pgi/ shysst! tackar för länken. > storm linux (eller vad den hette) finns också, eller > fanns, du kan säkert hitta deras installations- > program på dess hemsida. (om det nu bara är att > du verkligen avskyr installationsprogrammet) Som jag sa innan så är det mestadels lättfixade designfel än så länge, och jag har ju inte kollat in det "riktiga" installationsprogrammet på CD1 ännu. Vänliga hälsningar /Daniel.
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Daniel Mose: > I bland syslinux hjälpskärmar har jag nu hittat hänvisning > till Mailinglistan debian-boot för felrapportering. > Den hänvisningen borde dock stå på Första syslinux-skärmen. Tja, på första skärmen står det " Hur du får hjälp", och på den skärmen står det hur du rapporterar fel. Tyvärr finns det ett begränsat utrymme att ge information på, så därför är mängden hjälp på varje skärm begränsad. > 1.1 Djup Labyrint av kataloger möter en när man > monterar skivorna. Obegriplig sortering av paket Katalogstrukturen skall man egentligen inte behöva bry sig om, den är till för att installationsprogrammet skall hitta filerna. De filer man behöver läsa finns i rotkatalogen, likaså hänvisningar direkt till installationsmanual och liknande. > 1.2 Boot sker ej från skiva 1 så som uttrycks > i README-fil på denna skiva. Eh? Det fungerade alldeles utmärkt när jag testade senast. > 1.3 Välkomstskärmar och hjälp: Problemet är att installationsprogrammet är skrivet för att få plats på disketter, så då finns det inte plats med så mycket hjälptexter. Meningen är att man skall ha en kopia av installationsmanualen tillgänglig medan man installerar, antingen på en annan dator eller på papper. > 1.4 Svårgripbara menyval i installationsmenyn. > en provapå-snubbe avskräcks. Tja, det vet jag inte om jag håller med om. De är inte speciellt krångligare än andra Linuxinstallationer jag testat. Speciellt inte om man har installationsmanualen tillgänglig. > 1.7 Installationsmenyerna tar en inte tillbaka till > där man var när man valde funktion. (syslinux med) Nej, meningen är att man skall göra installationen steg för steg, när du utfört ett steg kommer du till en meny som rekommenderar dig nästa steg. Du kan alltid manuellt gå tillbaka och göra om något du gjort tidigare, men för att förenkla installationen så försöker den alltid välja det mest lämpliga altenativet du skall göra härnäst. Det är en bra design, anser jag. > 1.8 Irrelevanta rekommendationer utan ingående förklaring. > när man gör menyval.Trovärdigheten till dessa rekommen > dationer sänks av de många fel som jag hittat. Hur menar du? > 2. Tekniska fel hittills: De kan jag inte säga mycket om eftersom jag inte råkat på dem själv. Jag rekommenderar att du skriver på listan debian-boot och hör dig för. Det är fullt möjligt att det är något fel som uppträder just i kombination med din maskinvara. Som tidigare skrivits så skall installationssystemet göras om inför nästa version av Debian, men jag rekommenderar ändå att du skickar in dina kommentarer till debian-boot också, om inte annat för att undvika att man gör om samma "fel" i nästa version. Utan kommentarer så blir det ju lätt att man antar att alla tycker saker fungerar perfekt... -- \\// Peter - I do not read or respond to mail with HTML attachments. Statement concerning unsolicited e-mail according to Swedish law: http://www.softwolves.pp.se/peter/reklampost.html
Re: Nån utvecklare här ... Designfels-exempel
Daniel Mose ([EMAIL PROTECTED]) wrote: > ( Nu fattar jag oxå varför andra CD försäljare > inte skyltar med Debian direkt, och t o m varnar > genom att skriva att Debian är för avancerade > användare.) hej, kan säga att jag började med redhat 5.2 och den fungerade inte ens. däremot fungerade debian och jag älskade deras installationsgränssnitt. har efter detta aldrig bytt och tycker att debian är bra för nybörjare, har dock hört många som sagt tvärtom så jag har aldrig rekommenderat någon heller att börja med debian. nästa release av debian kommer man att göra om i installationsprogramet. däremot finns det andra distrubitioner som är baserade på debian, t.ex. progeny. här kan du hitta deras installer om det är intressant: http://hackers.progeny.com/pgi/ storm linux (eller vad den hette) finns också, eller fanns, du kan säkert hitta deras installations- program på dess hemsida. (om det nu bara är att du verkligen avskyr installationsprogrammet) örjan. -- [x] icq - 496723 [x] url - fobie.net
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
On Sun, 4 Aug 2002, Daniel Mose wrote: > 1.2 Boot sker ej från skiva 1 så som uttrycks > i README-fil på denna skiva. Då är det antingen fel på skivan eller så är datorn felinställd. Har du kollat i bios att datorn botar mot cd-läsaren. Kan din dator och cd-läsare boota mot cd-skivor? -- Fredrik Jonson [EMAIL PROTECTED]
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
sön 2002-08-04 klockan 12.42 skrev Daniel Mose: > Flera frågar efter vad det är för fel jag hittat: > Jag tar upp några saker här nedan. Bra, det skadar aldrig att diskutera :) Jag är själv mkt intresserad av att förbättra installationssystemet för Debian så det blir lättare att använda för nybörjare. > Jag har skrivit en "dagboks-roman" ( inte här ) om mina > konstiga erfarenheter hittills. Jag väntar mig att hitta > flera fel, och tror att jag hittills bara skummat på ytan, > eftersom jag ännu inte ens påbörjat provinstallationsserier. Inte här? Var finns den då? > Jag behöver ingen hjälp med att klura ut eller lösa nåt > av nedanstående. Jag är rätt härdad sedan jag installerat > RedHat och Slack, så jag klarar mig fint personligen. ;) > Detta är en summarisk sammanfattning. Dessa fel > betraktar jag som allvarliga, och onödiga, eftersom > de kan fixas relativt enkelt: > > 1. O-överskådlig installation. -Designfel. > > 1.1 Djup Labyrint av kataloger möter en när man > monterar skivorna. Obegriplig sortering av paket > Var finns installationsmanualen? > Readme-fil felaktig Jag kikar på en woodyskiva just nu, och ser README.txt, README.html osv. Vad är det som är fel i dem? Katalogstrukturen spelar väl ingen roll, så länge README pekar på sakerna man ska läsa? Nybörjare börjar väl inte leta efter individuella paket det första de gör, så vad spelar det för roll hur de är "sorterade"? > 1.2 Boot sker ej från skiva 1 så som uttrycks > i README-fil på denna skiva. Va? Jag bootar alltid utan problem från skiva 1. Vad menar du? > 1.3 Välkomstskärmar och hjälp: > 1.3.1 saknas till installationsmenyerna. > Vill ha skärm som detaljerat beskriver > Installationsförloppet, och vad respektive > CD-skiva har för specialfunktion i > installationen > 1.3.2 Syslinuxhjälp hänvisar till installations- > manual/FAQ på > http://www.nånstans.väldigt.långt.b.ort > när manualerna finns på CD. De här kan jag inte kommentera eftersom jag inte gjort någon "vanlig" installation av Debian på länge. > 1.4 Svårgripbara menyval i installationsmenyn. > en provapå-snubbe avskräcks. T.ex.? Vad borde det stå istället? Om jag minns rätt så stegas man igenom installationen på ett wizard-liknande sätt med ett rekommenderat nästa steg hela tiden... > 1.5 Menyvalet "Rapportera ett fel." =-/ Vad är det med det? Det är väl smidigt att det går att rapportera ett fel direkt om man hittar ett? > 1.6 Hjälp saknas helt, som skulle kunna förklara > svårgripbara val enl ovan. Jag vet inte hur mycket det står i installationsmanualen om det, men det vore ju bra om det fanns "online"-hjälp i installationsprogrammet. > 1.7 Installationsmenyerna tar en inte tillbaka till > där man var när man valde funktion. (syslinux med) Va? Det här förstår jag inte... > 1.8 Irrelevanta rekommendationer utan ingående förklaring. > när man gör menyval.Trovärdigheten till dessa rekommen > dationer sänks av de många fel som jag hittat. Inte det här heller, vad är det för rekommendationer som görs? Är det nytt för woody? > 1.9 Kommentarerna ovan vänder sig till helt uppenbart till > linux-nykomlingar, samtidigt som installationen i sig > kräver betydligt större förkunskaper om hur linux > fungerar. - korkat tycker jag. Å andra sidan är ju målsättningen att nybörjare ska kunna installera det så det är ju ett steg i rätt riktning, eller hur? > En mer ödmjuk attityd i kommentarerna gentemot den nya > användaren skadar inte heller. Detta är dock ett mer > allmänt förekommande linux-problem. Det här förstår jag inte, men jag kanske är mer hårdhudad än andra när det gäller att interagera med program. > 2. Tekniska fel hittills: De här kan jag inte kommentera heller, då jag inte vet något om den tekniska biten av boot-floppies. Nu när jag tänker efter hade det nog varit vettigt att flytta den här diskussionen till debian-boot istället. Jaja. :) Martin
Re: Nån utvecklare här... Designfels-exempel
Först en rättning av min egen fråga.: I bland syslinux hjälpskärmar har jag nu hittat hänvisning till Mailinglistan debian-boot för felrapportering. Den hänvisningen borde dock stå på Första syslinux-skärmen. Jag tackar för svaren här. Daniel Mose wrote: > Jag har själv små funderingar på att sprida Debian, > just för att Debian har en klar kvalitetspolicy. > menmenmen När jag bootade upp skivorna, så upptäckte > jag vissa idiotdesign-fel som helst inte ska finnas > där om jag ska föra debian vidare. Flera frågar efter vad det är för fel jag hittat: Jag tar upp några saker här nedan. Jag har alltså hittat flera fel som gör att man känner sig vilsen, och inte riktigt vågar lita på att saker och ting gör vad de säger att de ska göra, om man alls förstår vad menyvalen har för funktion. Jag har skrivit en "dagboks-roman" ( inte här ) om mina konstiga erfarenheter hittills. Jag väntar mig att hitta flera fel, och tror att jag hittills bara skummat på ytan, eftersom jag ännu inte ens påbörjat provinstallationsserier. Återigen: Jag behöver ingen hjälp med att klura ut eller lösa nåt av nedanstående. Jag är rätt härdad sedan jag installerat RedHat och Slack, så jag klarar mig fint personligen. Jag kan dock inte stå för att sprida Debian, så länge installationen ser ut enligt följande: ( Nu fattar jag oxå varför andra CD försäljare inte skyltar med Debian direkt, och t o m varnar genom att skriva att Debian är för avancerade användare.) Detta är en summarisk sammanfattning. Dessa fel betraktar jag som allvarliga, och onödiga, eftersom de kan fixas relativt enkelt: 1. O-överskådlig installation. -Designfel. 1.1 Djup Labyrint av kataloger möter en när man monterar skivorna. Obegriplig sortering av paket Var finns installationsmanualen? Readme-fil felaktig 1.2 Boot sker ej från skiva 1 så som uttrycks i README-fil på denna skiva. 1.3 Välkomstskärmar och hjälp: 1.3.1 saknas till installationsmenyerna. Vill ha skärm som detaljerat beskriver Installationsförloppet, och vad respektive CD-skiva har för specialfunktion i installationen 1.3.2 Syslinuxhjälp hänvisar till installations- manual/FAQ på http://www.nånstans.väldigt.långt.b.ort när manualerna finns på CD. 1.4 Svårgripbara menyval i installationsmenyn. en provapå-snubbe avskräcks. 1.5 Menyvalet "Rapportera ett fel." =-/ 1.6 Hjälp saknas helt, som skulle kunna förklara svårgripbara val enl ovan. 1.7 Installationsmenyerna tar en inte tillbaka till där man var när man valde funktion. (syslinux med) 1.8 Irrelevanta rekommendationer utan ingående förklaring. när man gör menyval.Trovärdigheten till dessa rekommen dationer sänks av de många fel som jag hittat. 1.9 Kommentarerna ovan vänder sig till helt uppenbart till linux-nykomlingar, samtidigt som installationen i sig kräver betydligt större förkunskaper om hur linux fungerar. - korkat tycker jag. En mer ödmjuk attityd i kommentarerna gentemot den nya användaren skadar inte heller. Detta är dock ett mer allmänt förekommande linux-problem. 2. Tekniska fel hittills: 2.1 Bootningen av engelska installationn ger rena körfel. av typen : "modprobe: /lib/modules/whatever.o notfound" Det ser inte alls bra ut. 2.2 chroot i busybox är reversibelt. och fungerar dåligt. 2.3 Vissa skivor har en mycket långsam kommandotolk. (skal) ls tar t ex för vanlig katalog upp till en halv minut. Vänlig hälsning /Daniel
